Barnen har påsklov och jag kan inte undvika att själv känna lite härlig lov-feeling. Började morgonen med en uppfriskande power walk tillsammans med min fina vän Ulrica. Det var ett soligt och snötäckt lomma vi mötte dagen med. Riktigt härligt även om jag inte vill ha något annat än vår just nu. Nåväl, jag jobbar varje dag på att verkligen njuta av dagen som är så det kommer jag även göra i dag.
När jag kom hem sov fortfarande pojkarna så jag passade på att göra lite våffelsmet till frukosten.
Sedan vi renoverade köket har jag en helt annan glädje till att laga mat. Det är en avkoppling samtidigt som det är kreativt. Här får jag tid att skingra mina tankar och idéer och det är ofta här jag kommer till goda beslut.
Foto | Daniella Witte
Det jag älskar med mitt nya kök är att det nu är mycket ljusare och luftigare. Nyanserna som går ton i ton skapar en skön mjukhet som gör helhetskänslan väldigt harmonisk. När jag var i Stockholm senast lyxade jag till det med en ny tvål och handkräm från Frama. De passade verkligen perfekt till nyanserna i vårt kök.
Läste en intressant krönika hos Frida som handlade om det "nya" sättet att inreda sitt hem på. Att vi allt oftare i inredningstidningarna ser hem som liknar museum där de svindyra möblerna går i ljusa toner, ton-i-ton och där man placerat en lika dyr vas på en piedestal med visset gräs i..........
Hennes inlägg skapade debatt vilket jag tycker bara är härligt och intressant. Min åsikt om detta fenomen är att vi gått en ny "inrednings-era" tillmötes som i en stylist eller yrkesinredares perspektiv tolkas till en ytterlighet i magasinen. Den vanligt inrednings-intresserade med normal inkomst, kanske dessutom med barn och husdjur, har självklart väldigt svårt för att applicera konceptet i sina hem men också i sitt sätt att leva. Men en grej med detta tror jag är väldigt viktig och det är att man inte får ta inrednings-stylistens el. stjärnarkitektens tolkning på "blodigaste allvar" utan mer se det som en inspiration till hur man på ett nytt sätt kan sätta en nyskapande ton i sin inredning. Att med ödmjukhet mot sig själv skapa sin egen lilla personliga tolkning, om man nu gillar det vill säga. Själv har jag varken råd eller lust att bo i ett ömtåligt hem men älskar däremot nya influenser och ser det som en fin inspiration och utveckling i skapandet. Dock fortsätter jag att älska det tidlösa och folkliga hemmet som utstrålar värme och trivsamhet. Det kan ingen ta ifrån mig!!
/Daniella